Heseg 3: Nuutslag zaluu
Hooe bi end chin yu hiih ym be? Geseer Sunye oroond gantsaaraa uldlee. Ter oroog neg toiruulan harsnaa tsohnii omno ochin hoshgiin ni aajuuhan yarlaa. Burhan min tsonhnii tsaanaa duuren sarisan bagvaahainuud niseldene. Bi uurend ni orood irchihej
Ter sarisan bagvaahainuudruu harhad ted hun bolj huviraad busgui ruu mehiilee. Ter ch hariu mehiigeed shiree ruu ochin deer ni baigaa zuilsiig sonirhov. Ter shireen deer end tendgui tsaasnuud bas harandaagaar tatalgan zursan neg zurgiin hajuud gerel zurag bailaa. Ter zurgiig avan hartal tend neg eej aav bas huu 3 baij baigaa haragdana. Eej ni jiremsen bololtoi Ene junsu-n ger buliinhen bishuu gej Sunye taamaglaad busad zuisliig sonirhoj ehellee
Junsu-n heseg:
-Aavaa ta nadtai uulzah gee yu? Geed Junsu aavdaa mehiin yosolloo
-Tiimee chi nogoo hunee oloo yu? Gej aav ni asuulaa
( Junsu-n aav Junho bol solongos dah vampire-uudiin haan dracula. Er ni delhii deer 9 dracula baidag l daa. 2 ni americt, 3 ni evropt, 2 ni azid 1 ni australid. Hari Junsu-n aav bol azi dah 2 tom Dracula-nuudiin neg. Ene jil 1989 nasniihaa bayriig hiij baigaa. Gehdee ene ni vampire-uudiin nasaar bol id zaluu nasan deeree yavj baigaa gesen ug . Harin nogoo Dracula- ni bol nileed hogshin 3000 nasniihaa amraltandaa baigaa ( Dracula-d 3000 jild 1 udaa haanchlalaa itgeltei hundee shiljuulen 1000 jil amardag ym). . Ternii huutei bid udahgui taniltsah bolno oo)
-Tiimee aavaa bi tegsen ta genet yagaad nadaas asuuh boloov?
-Eej chin chamaas asuugaadahaarai gesen ym. Tegeed ter chin hun herguu?
-Tiimee gej Junsu hariullaa
-Tegvel odoo tuund unselt belgeleh heregtei bish gejuu?
-Tegne ee aavaa gej junsu hariulav
-Neeree chi terniig shalgaa yu?
-Tegsen ter zugeer dee gej Junsu yaran hariullaa
-Saihan l sonsogdoj baina. Chi terniig tamgalaa yu?
-Tegseen geed Junsu zalhangui duugarlaa
-Za za bi eniig l medeh gesen ym. Ymarch bsan manaih onoodor zochintoi honoh bololtoi. Margaash gehed terniig aihgui bol end uldene gej naidya daa
-Ter tegeh bolno gej Junsu itgeltei hariulaad oroo luugee butslaa
Junsu-g oroondoo ortol busgui hamgaalagchtai yarij baigaa haragdlaa.
(Ter odoo yu hiij baina aa? Uidsan ym baih daa gej junsu haramlangui bodood)
-Minii busguig hamgaalj bsand chin bayrlalaa gev
-Zugeer dee ezenteen. Taniig irsenees hoish bi yvya daa geed hamgaalagch butsaj sarisan bagvaahai bolj huviraad oroonoos nisen garlaa
-Chi uidaad hamgaalagchtai yariltsaa yu? Gej junsu asuugaad oron deer suulaa
-Tiimee end ymar uitgartai bsan geech gej Sunye helev
-ha ha tegvel chi uidaj baigaan bol manaihaar zugaalj uz l dee. Ymarch bsan uidahgui shuu geed Junsu ohin ruu harlaa
Sunye tsonhoor guniglangui harj zogsono. Junsu ternii hoinoos aajuuhan ochood belhuuseer ni tevreed
-Chi geree sanaa yu? Gej asuuv
-Yag ch tiim bish l dee. Bi gantsaaraa amidardag bsan ym chin gej Sunye hariullaa
Junsu ohinii huzuun deer unstel Sunye ineej garlaa
-Yagaad ineegeed baigaan be?
-zugeer l gijig hureed gej Sunye heleed dahiad l ineej ehlev
Barag shon dund bolj bailaa. Junsu buidan deer suun nom erguulj harin Sunye usand orj bailaa. Tuuniig usnii oroonoos garch irtel solij omsoh huvtsas baisangui
-Junsu chi nadad huvtsas ogj chadhuu? Gej Sunye asuulaa
-Jaahan huleegeerei gej Junsu hariulaad nomoo shireen deer tavin ugaalgiin oroo orloo. Sunye-g sandarsan baidaltai ogtsom ergej hartal Junsu
-Zugeer dee bi baina geed ternii biyiig deerees ni doosh ni guilgen harav
-Chi odoo yugaa haraad baiga ym be? Gej Sunye-g heltel
-Bi chamd helj bsan biz dee....geed Junsu tuunii nomorch bsan alchuuriig suga tatan avaad
-Bi chamaig urid harj bsan gev
Sunye -n tsarai ni dahiad l ulaichihav.
-Mai ene chinii untlagiin huvtsas geed Junsu ugalagiin oroonoos garlaa
Sunye tuuniig ni omstol tuund uneheer saihan zohij baiv. Ter ugaalgiin oroonoos gartal Junsu baisangui. Haih sanaatai hajuu taliin oroond ortol genet hen negen tuunii garnaas ogtsom tataad
-Chi ih aytaihan haragdaj baina gev
-Namaig taviach geed Sunye-g sandran heltel ter zaluu tuunii algan deer baigaa Kim ovogtnii tamgiig haraad hudlaa ineen
-Noyn kim junsu yu? Chamd l gej helhed chi terniig hayh heregtei geed ter busgui ruu harlaa
Sunye aisandaa zoltoi l uhaan aldchihsangui.
-Ter chamaig yaj ch hamgaalj chadahgui baih shuu ter Kim Dracula-n huu gehed etsgiigee duuraigagaui sul doroi amitan geed zaluu Sunye ruu ineetel tuunii amand hurts soyo haragdaj bailaa
-Namaig taviach chi namaig ovtgood baina